Paideia folkhögskola: Skandinavisk folkbildning möter judiskt lärande
Folkbildning är en särpräglad skandinavisk idé. Inom begreppet folkbildning ligger den demokratiska tanken att alla, oavsett social eller ekonomisk bakgrund, har lika rätt inte bara till utbildning, utan också till ett rikt inre liv. De som läser på en folkhögskola kallas inte studenter eller elever, utan deltagare. Tillsammans skapar vi det lärande som är Paideia folkhögskola.
Namnet Paideia kommer från det antika Greklands begrepp om bildning. När Alexander den store erövrade Mellanöstern skedde ett kulturellt och intellektuellt möte mellan de antika grekerna och de judiska lärda. Detta möte påverkade mycket av det judiska tänkandet som vi har idag. Genom att anta ett europeiskt namn för folkhögskolan vill vi visa att det är en plats där alla är välkomna att lära tillsammans och utvecklas med oss. Öppet lärande och judisk bildning kan forma både vår identitet och vår gemenskap, särskilt i mötet mellan judiskt tänkande och folkbildning.
Den judiska traditionen omfamnar lärande genom hela livet. Att fortsätta lära sig tillsammans med sina jämlikar anses vara en av de högsta mitzvoten (buden). Kombinationen av judisk utbildning och folkbildning är kärnan hos Paideia folkhögskola. Båda traditionerna delar synen på att lärande har ett värde i sig självt, och på hur stärkande lärande sker.
Både folkbildning och judisk tradition betonar lärande som en social process snarare än en individuell. Inom judisk tradition sker lärande ofta i chavruta, i par. Ordet chavruta har rötter i ordet chaver, hebreiska för vän. Chavruta går ut på att två parter diskuterar och debatterar de källor de lär sig om. På liknande vis utgår folkbildning från att utforska idéer tillsammans genom konversation och delade tolkningar. Deltagarna engagerar sig aktivt med materialet, snarare än att passivt motta det.
Inom folkbildningen format deltagare sin lärande process tillsammans med deras lärare eller kursledare. Varje deltagare tar med sina egna erfarenheter och synpunkter till lärandetillfällena och olikheterna bland perspektiven är centralt för lärandet. Här är lärandet en gemensam utforskning. Även i chavruta-studier är frågandet en omfamnad del av lärandet, när chavruta-paret tillsammans kämpar med materialet. Chavruta och folkbildning delar idén om att lärande inte är passivt, lärande är en aktiv process om att ge sig kast med idéer och kreativitet.
Folkbildning har starka historiska rötter med den demokratiska och sociala rörelsen. Den skandinaviska folkhögskolan strävar mot att alla ska vara inkluderade i samhällsutvecklingen. Inom judiskt lärande finns liknande tankar om att utbildning och lärande är ett sätt att anknyta till den större judiska samhörigheten och tillsammans förstå hur tradition och kultur kan bli förstådd i vårt samtida liv.
Sammanfattningsvis bygger både folkbildning och judiska traditioner i lärande på idén om att människor lär sig bäst när de tänker tillsammans. Genom dialog, att kämpa tillsammans och att utmana varandra skapas ny kunskap och nya insikter formas. Alla på Paideia folkhögskola deltar i det livslånga lärandet. Tillsammans formar vi både identitet och samhörighet över traditionerna.