Vi arbetar med att tillsammans utveckla ordförråd och kunskaper i grammatik och konversation. På kursen jobbar vi aktivt med att fördjupa kunskaperna gällande exempelvis tempus och personliga pronomen.

Vid slutet av kursen kan du beskriva tid och klockan på hebreiska, har kunskaper i att böja verb i futurum och kan bland annat ge en vägbeskrivning till en hebreisktalande person.

Bruchim habaim, välkommen!

Notera att du endast kan antas till en nivå av terminskurserna “Modern hebreiska termin 1-4” under samma termin. Är du osäker på vilken nivå som passar dig, är du välkommen att kontakta administrationen på info@paideiafolkhogskola.se.

Här hittar du en sammanställning över alla kurser i hebreiska som folkhögskolan erbjuder våren 2026.

Kursens upplägg

Du förväntas vara aktiv på kurstillfällena och delta i samtal och övningar med andra deltagare. Hemuppgifter mellan kurstillfällena ingår i upplägget.

Förkunskaper

Kursen riktar sig till dig som har avslutat tre terminers studier i hebreiska på folkhögskolan eller har motsvarande kunskaper. Ange dina förkunskaper i ansökan.

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

All kurslitteratur ingår inte i kostnaden för denna kurs. Kursen använder sig av boken:

• ”Hebrew and Israel first steps”.

Deltagare har möjlighet att köpa kursboken av skolan. Ange i ansökan om du vill köpa boken av folkhögskolan eller införskaffar boken på egen hand.

Foto: Paideia/Canva.

På denna kurs får du lära dig vanliga ord och fraser som passar till olika situationer, som på caféet, i taxin med mera, att kunna berätta om dig själv, hur man ställer frågor och ger lättförståeliga svar på hebreiska. Dessutom studerar vi grundläggande grammatik och fortsätter utöka förmågan att läsa och skriva.

I slutet av kursen kan du räkna, namn på veckodagar, namn på månader, beskriva vädret och årstiderna. Inom grammatiken ligger fokus på att behärska verb i presens och att kunna beskriva substantiv i singular och plural.

Bruchim habaim, välkommen!

Notera att du endast kan antas till en nivå av terminskurserna “Modern hebreiska termin 1-4” under samma termin. Är du osäker på vilken nivå som passar dig, är du välkommen att kontakta administrationen på info@paideiafolkhogskola.se.

Här hittar du en sammanställning över alla kurser i hebreiska som folkhögskolan erbjuder våren 2026.

Kursens upplägg

Du förväntas vara aktiv på kurstillfällena och delta i samtal och övningar med andra deltagare. Hemuppgifter mellan kurstillfällena ingår i upplägget.

Förkunskaper

Kursen riktar sig till dig som har avslutat en termins studier i hebreiska på folkhögskolan eller har motsvarande kunskaper (alfabetet med vokaler, grundläggande läsförmåga samt några enkla fraser). Ange dina förkunskaper i ansökan.

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

All kurslitteratur ingår inte i kostnaden för denna kurs. Kursen använder sig av följande böcker:

• ”Shalom Ivrit 1 – Välkommen till modern hebreiska”. Du köper denna bok på egen hand.
• ”Shalom Ivrit 2 – Välkommen till modern hebreiska”. Du köper denna bok på egen hand.
• ”Jag läser hebreiska från alef till tav”. Du köper denna digitala bok av läraren vid kursstart. Mer information ges vid kursstart om du blir antagen till kursen.

Foto: Paideia/Canva.

Vill du veta mer om judarnas historia i Sverige? Välkommen till denna kurs som ger en översikt över den judiska befolkningsgruppens historia i Sverige från 1600-talet till idag. Den handlar om inom-judiska relationer och relationer mellan judar (individer och kollektiv) och den svenska statsmakten och det omgivande majoritetssamhället.

Kursen omfattar såväl politiska, sociala, ekonomiska, organisatoriska, kulturella, religiösa som genusaspekter och sätts in i ett internationellt sammanhang.

Förkunskaper

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

All kurslitteratur ingår inte i kostnaden för denna kurs. Som kurslitteratur används Carl Henrik Carlssons bok ”Judarnas historia i Sverige” (Natur & Kultur).

Deltagare köper kursboken på egen hand. Mer information om kursbok skickas i antagningsbesked om du blir antagen till kursen.

Om läraren

Carl Henrik Carlsson är docent i historia vid Uppsala universitet. Han disputerade på en avhandling 2004 om statens mottagande av så kallade ”östjudar” 1860-1920 och har därefter forskat, skrivit och undervisat om svensk-judisk historia ur olika aspekter, bland annat som lärare på Paideia folkhögskola. Han är också släktforskare och grundade 1997 Judiska släktforskningsföreningen i Sverige tillsammans med kantor Maynard Gerber. 

Carl Henrik har skrivit åtskilliga böcker och artiklar om judisk historia och även arkivguiden “Källor till judarnas historia i Sverige” (Riksarkivet) som kom ut 2022. Hans översiktsverk “Judarna historia i Sverige” (Natur & Kultur) nominerades 2021 till såväl Augustpriset som Stora fackbokspriset. Hans senaste bok från 2025 heter “Aaron Isaac. Sveriges förste jude” (Natur & Kultur).

Foto: Ett fotograferat litografi från 1860 som visar Göteborgs synagoga [Wikipedia].

Vi fortsätter att tillsammans utveckla ordförråd och kunskaper i hebreiska. Du ges tillfälle att konversera och testa på att jobba med längre texter. I slutet av kursen kommer du att känna dig säkrare i att beskriva sammanhang och uttrycka dig på hebreiska.

Inom grammatiken arbetar vi bland annat med att behärska att komparera adjektiv och böja verb i imperfekt. 

Bruchim habaim, välkommen! 

Notera att du endast kan antas till en nivå av terminskurserna “Modern hebreiska termin 1-4” under samma termin. Är du osäker på vilken nivå som passar dig, är du välkommen att kontakta administrationen på info@paideiafolkhogskola.se.

Här hittar du en sammanställning över alla kurser i hebreiska som folkhögskolan erbjuder våren 2026.

Kursens upplägg

Du förväntas vara aktiv på kurstillfällena och delta i samtal och övningar med andra deltagare. Hemuppgifter mellan kurstillfällena ingår i upplägget.

Förkunskaper

Kursen riktar sig till dig som har avslutat två terminers studier i hebreiska på folkhögskolan eller har motsvarande kunskaper. Ange dina förkunskaper i ansökan.

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

All kurslitteratur ingår inte i kostnaden för denna kurs. Kursen använder sig av följande bok:

• ”Hebrew and Israel first steps”.

Deltagare har möjlighet att köpa kursboken av skolan. Ange i ansökan om du vill köpa boken av folkhögskolan eller införskaffar boken på egen hand.

Foto: Paideia/Canva.

Solstaden Karlstad är inte bara vackert belägen vid Klarälvens och Vänerns mynning. Den har en intressant judisk historia som går tillbaka till andra halvan av 1800-talet då Karlstad förstördes av en stor brand. Under kursen besöker vi och studerar platser i staden med anknytning till judiskt liv, dess judiska invånare och deras relation till denna vackra stad och Värmland. Vi kommer också att i en bredare kontext studera judisk historia i Sverige och du ges grundläggande kunskap om judiska traditioner.

Kursen ges i samarbete med ABF Värmland, Judiska museet i Stockholm och Sveriges museum om Förintelsen.

Kursens upplägg

Kurstillfällena består av vandringar och studiebesök på platser med koppling till det judiska Karlstad varvat med föreläsningar. Notera att ett datum sker på en fredag. Samtliga datum meddelas i antagningsbesked, om du blir antagen till kursen.

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka.

Kursmaterial

Extra kostnad för kurslitteratur som du köper på egen hand kan tillkomma för denna kurs. Du får mer information i samband med antagningsbesked, om du blir antagen till kursen. Inträde till Värmlands Museum ingår i kostnaden.

Om läraren

Karolina Dzieciolowska är journalist, redaktör, utbildare och poet. Hon är född i Warszawa och knuten till POLIN Museum of the History of Polish Jews sedan 2005. Hon har bott i Sverige, Karlstad, sedan 2020 och samarbetar med ABF Värmland kring Förintelsens studieresor till Polen och kring projektet “De är här” som handlar om “1945 års räddade” i Karlstad. Karolina är alumni från Paideias ettåriga program 2013/2014. Vidare skriver hon för Judisk Krönika.

Gästföreläsare

Angelica Ruckstuhl arbetar som museipedagog på Sveriges museum om Förintelsen. Hon har tidigare arbetat som pedagog på Judiska museet och har en masterexamen i musei- och kulturarvsvetenskap från Uppsala universitet.

Marcus Rist jobbar som museipedagog på Judiska museet i Stockholm. Han har en fil. kand. inom konstvetenskap och estetik från Uppsala universitet, där han skrev en uppsats om den numera rivna synagogan i Karlstad – Sveriges enda synagoga i trä. Sedan 2022 har han varit förankrad i flera delar av Judiska museets verksamhet och innehåll, men framför allt i arbetet med att förmedla det svensk-judiska kulturarvet till skolklasser, seniorgrupper och andra nyfikna besökare.

Foto: Synagogan i Karlstad, bild från Judiska museet i Stockholms bildsamling.

Judiska städer är en kurs om Europas judiska kulturarv.

Genom mellanlandningar i städer som Rom, Córdoba, ”Shum” (Speyer/Worms/Mainz), Kraków, Salonica, Pressburg, Amsterdam, Berlin, Wien och Göteborg undersöker vi det judiska livets villkor och uttryck i synagogor, lärohus, boktryckerier, hamnkvarter och högskolor – litteratur, religion, vetenskap, konst, musik…

Kursens upplägg

Upplägget består av lärarledda föreläsningar med multimediainslag. 

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka. Kursen vänder sig till alla som har ett intresse för kulturhistoria och mänsklig kreativitet.

Kursmaterial

All kurslitteratur ingår inte i kostnaden för denna kurs. Kursdeltagare använder sig av boken:

• “Judiska städer. En europeisk läsebok” (Anders Hammarlund).

Du får mer information om kursboken, som du köper på egen hand, om du blir antagen till kursen.

Om läraren

Anders Hammarlund är författare och kulturforskare med judisk kulturhistoria som ett av sina specialområden. Anders är docent vid Uppsala universitet och har verkat vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Uppsala, samt som producent vid Sveriges Radio P2. Bland hans böcker märks “Kulturbrytningar – musik och politik i Centraleuropa” (1999), “En bön för moderniteten – kultur och politik i Abraham Baers värld” (2013), “Ravband – en upptäcktsfärd längs Bärnstensvägen” (2019), “Judiska städer. En europeisk läsebok” (2021) och “Vara som folk. Om våra tillhörigheter” (2025).

Foto: Framsida av boken “Judiska städer. En europeisk läsebok” av Anders Hammarlund (Carlsson Bokförlag, 2021). Omslaget är skapat av Petter Antonisen. Omslagsbild: Israeliterna bygger städerna Pitom och Ramses. Ur Codex hebraicus 37, Staats- und Universitätsbibliothek Hamburg.

I den här kursen får du lära dig hur judar fick efternamn och när de började användas.

Judiska efternamn är historiskt sett något ganska sent och det är också tveksamt om dessa namn är unika för judar. Några är det, andra inte. Judar har också olika slag av efternamn både språkligt och med olika ursprungliga betydelser. Du får också reda på att det finns flera myter kring hur judar fick sina efternamn. För den som är intresserad ska vi också försöka att ta reda på när din familjs efternamn började användas.

Före 1780-talet var det få askenasiska judar som hade efternamn som ärvdes i generation efter generation. Man hade patronymikon, det vill säga faderns förnamn användes som efternamn och växlade från generation till generation. Ibland hade man tillnamn efter vilket yrke man hade eller varifrån familjen var. Men dessa tillnamn växlade också från generation till generation och ibland till och med inom en generation. Sefardiska judar hade dock redan före 1600-talet börjat använda permanenta släktnamn.

Det var den österrikiske kejsaren som tvingade judar att ta permanenta släktnamn 1787. Sedan följde övriga europeiska suveräner efter som den franske kejsaren Napoleon, den ryske tsaren och olika tyska furstar och hertigar och tvingade sina underlydande judar att anta permanenta släktnamn. Först runt mitten av 1800-talet hade bruket att ha permanenta efternamn blivit regel.

Kursen ges i samarbete med Judiska Släktforskningsföreningen i Sverige.

Kursens upplägg

Kursupplägget består av totalt 5 kurstillfällen.

• 4 träffar är föreläsningar som sker på distans via Zoom.
• 1 tillfälle, det avslutande tillfället, är en längre workshop i folkhögskolans klassrum i Stockholm.

Samtliga kursdatum och tider skickas i antagningsbesked, om du blir antagen till kursen.

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka, men för den som vill söka efter sitt eget efternamns historia är viss förtrogenhet med judisk släktforskning en fördel.

Du behöver kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

Kursmaterial ingår i kostnaden för denna kurs.

Läraren kan komma att rekommendera ytterligare läsmaterial som deltagare införskaffar på egen hand. Du blir i så fall informerad om detta i antagningsbeskedet, om du blir antagen till kursen.

Om läraren

Thomas Fürth är ordförande i Judiska Släktforskningsföreningen i Sverige, docent i historia och ledamot av The International Institute for Jewish Genealogy i Jerusalem. Författare till böcker och artiklar om judisk släktforskning och judiska efternamn i svenska och internationella tidskrifter.

Foto: Från boken ”Änderungen der Familienamen der Prager Juden in Jahre 1788”.

Har du ett intresse för jiddisch och gillar teater? I så fall är det här kursen för dig.

Välkommen till en serie träffar där du ges möjlighet att använda jiddisch praktiskt i relation till dina medmänniskor. Att spela teater på jiddisch är ett utmärkt sätt att lära sig språket. Här kan du under ledning av erfarna och etablerade eldsjälar från Stockholms Jiddische Teateramator’n testa och utveckla såväl skådespeleri som språkkunskaper.

Kursen består av en teoretisk del och en praktisk del.

• Den teoretiska delen ger deltagarna överblick och inblickar i jiddischteaterns internationella klassiker och om de svenska teatergrupper som har förvaltat sitt språkliga arv under en tid som snabbt närmar sig hundertuntsvantsig (120).
• Den praktiska delen av kursen ger deltagarna med utgångspunkt i korta jiddischsketcher, så kallade Kleinkunst, och scener ur klassiker möjlighet att spela och samspela med varandra.

Idag spelas teater på jiddisch i Stockholm, Paris, New York, Tel Aviv, Bukarest och kanske flera städer där judar och icke-judar samlas kring ”a jiddisch wort”. Teater på jiddisch har en rik och livsviktig funktion och historia. Den utgjorde ett sammanhållande kitt för flyktingar från Tsarens Ryssland; teater spelades i polska ghetton, teater spelades i tyska DP-läger, som motstånd; teater tröstade 1945 års räddade i svenska flyktingläger. De överlevande höll jiddischteatern levande, som ett trotsigt ”trots allt”. Den andra generationen överlevande revitaliserar teatern och språket. I över ett sekel har man spelat teater på jiddisch i Sverige och Sveriges jiddischkultur märks idag i världen: den har inte bara överlevt, den lever.

Kursen organiseras av Stockholmer Jiddischer Teateramator’n och Paideia folkhögskola i samarbete med Jiddischsällskapet i Stockholm och Sveriges Jiddischförbund.

Kursens upplägg

Varje kurstillfälle inleds med ett teoretiskt pass om jiddischteaterns historia.
Sedan följer en praktisk del med praktiska övningar och repetitioner på jiddisch.

Kursen avslutas med ett framträdande med de deltagare som vill vara med på scen.

Förkunskaper 

Ett intresse för jiddisch och teater behövs för att ansöka till denna kurs. Du behöver inte kunna jiddisch men det är till stor hjälp om du kan åtminstone några grunder i språket. Du förväntas lära dig repliker och dialoger på transkriberad jiddisch och förstå vad som uttrycks.

Kurskostnad

Deltagande är kostnadsfritt.

Kurslitteratur

Deltagare köper följande bok på egen hand:

• “Teater på jiddisch – i Sverige och i världen” av Sylvia & Willmar Sauter.

Du får mer information om kursboken, som du köper på egen hand, om du blir antagen till kursen.

Om lärarna

På kursen undervisar olika lärare engagerade i Stockholms Jiddische Teateramator’n utifrån olika kompetenser. Fler personer kan ansluta till lärarlistan under kursens gång.

Stockholms Jiddische Teateramator’n är en ideell teaterförening vars målsättning är att med hjälp av teater sprida, upprätthålla, revitalisera och utveckla minoritetsspråket jiddisch. Genom teater bidrar föreningen till att språket lever vidare och utvecklas.

• Ben Auerbach är född i Stockholm 1948. Båda föräldrarna talade jiddisch med olika dialekter och språket blev ett andra modersmål för Ben. Ben har varit aktiv i Jiddischsällskapet i Stockholm i mer än 20 år och deltagit på flera sätt i många olika aktiviteter. Han är också aktiv i teatergruppen Stockholm Jiddischer Teateramator’n och undervisar konversationskurser i jiddisch på Paideia folkhögskola.
• Mikaela Rhodin arbetar som språkfrämjare med inriktning mot unga på Institutet för språk och folkminnen (Isof). Hon är av Skolverket legitimerad lärare i jiddisch. Mikaela växte upp i Ljusdal i Hälsingland. I hennes hem talades inte jiddisch men redan vid tolv års ålder började hon intressera sig för språket. Hon är också aktiv i teatergruppen Stockholm Jiddischer Teateramator’n.
• Willmar Sauter är professor emeritus i teatervetenskap vid Stockholms universitet. Han har publicerat texter om judisk och jiddisch teater internationellt och på svenska, nu senast som medförfattare till boken ”Teater på jiddisch – i Sverige och i världen” (Gidlunds förlag, 2023).

Foto: Joel Wolfson av Mikaela Rhodin och Jean Hessel i Stockholms Jiddisch Teateramator’ns uppsättning av ”Der Inspektor” (2020).

Välkommen till en kurs med platser i Stockholms judiska historia i fokus. Kursen inleds med två föreläsningstillfällen om judarnas historia i Sverige på Paideia folkhögskola med historikern Carl Henrik Carlsson. Efter det är det dags att tillsammans ge sig ut på Stockholms gator.

Museipedagoger från Judiska museet i Stockholm leder gruppen vid fem olika stadsvandringar. I samband med den första stadsvandringen: Gamla stans judiska historia, ingår ett besök på Judiska museet i Stockholm. Sedan följer ytterligare två vandringar i Judiska museets regi: Norrbro och frihetens århundrade och Det ortodoxa Södermalm. Till den fjärde stadsvandringen tar Angelica Ruckstuhl från Sveriges museum om Förintelsen över stafettpinnen för en vandring vid namn Förlorade röster på Norra judiska begravningsplatsen. Det sista tillfället träffas är en vandring organiserad av Sveriges museum om Förintelsen och tar med oss till platser på Norrmalm och Blaiseholmen. Mer information om de olika vandringarna finns nedan.

Kursen organiseras av Paideia folkhögskola, Judiska museet i Stockholm och Sveriges museum om Förintelsen, i samarbete med Judiska Församlingen i Stockholm.

Om vandringarna

Vandring 1: Gamla stans judiska historia

Mer än blodbad och kungar – här låter vi gatorna och gränderna berätta om den tidiga svensk-judiska historien! Följ med oss och vandra genom Gamla stan och besök några av de allra första judarna i Sverige. Vi får höra om deras liv under judereglementet från 1782 till 1838 då det avskaffades. 1838 var ett turbulent år för Sverige när revolutionens vindar blåste över Stockholm. Något som de svenska judarna drabbas av, på både gott och på ont. Häng med!

Vandring 2: Norrbro och frihetens århundrade

Hör om förändringarna i 1800-talets Sverige som ledde fram till judarnas medborgerliga och politiska rättigheter! 1800-talet präglades av omfattande politiska, ekonomiska och kulturella omvälvningar i Sverige. Här började judarnas politiska frigörelse. Restriktion efter restriktion började försvinna och öppnade nya möjligheter för integration. Under vandringen fokuserar vi på frihetens århundrade. Vi följer spåren av den judiska utflyttningen från Gamla stan mot Norrmalm, via bröderna Bonniers första boklåda, längs den långa vägen mot medborgerlig och politisk frihet.

Vandring 3: Det ortodoxa Södermalm

Stadsdelen Södermalm har en rik judisk historia! Judarna som kom till Stockholm från östra Europa från 1860-talet fram till första världskriget fick ofta hjälp att skaffa sig platser för gemenskap av redan etablerade judar. Men de skapade också egna samlingsplatser som reflekterade det religiösa liv och sociala sammanhang som de tog med sig till det nya landet. På den här vandringen kommer vi bland annat besöka ett ritualbad, synagogor och ett påtänkt ortodoxt center, för att se hur stadens glömda och gömda historia reflekterar det ortodoxa judiska livets mångfald.

Vandring 4: Förlorade röster

På Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm finns små, enkla gravar över de judar som överlevde Förintelsen, men dog kort efter ankomsten till Sverige. Vilka var de och vad går att berätta om deras liv? Forskningsprojektet Förlorade röster – spåren efter 1945 års räddade har utforskat vad som går att berätta om ungefär 60 överlevande från Förintelsen som dog kort efter ankomsten till Sverige. Under vandringen på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm får du veta mer om tio av dessa levnadsöden. Vandringen är en del av projektet Förlorade röster.

Vandring 5: Norrmalm och Blaiseholmen

På sista vandringen utforskar vi platser på Norrmalm och Blaiseholmen med koppling till Förintelsen. Vandringen har tagits fram som en del av ett nytt initiativ av Sveriges museum om Förintelsen.

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka.

Kursmaterial

Kursmaterial, visning och inträde till Judiska museet i Stockholm ingår i kostnaden för denna kurs.

Om lärarna

Angelica Ruckstuhl arbetar som museipedagog på Sveriges museum om Förintelsen. Hon har tidigare arbetat som pedagog på Judiska museet och har en masterexamen i musei- och kulturarvsvetenskap från Uppsala universitet.

Carl Henrik Carlsson är fil.dr i historia på avhandlingen ”Medborgarskap och diskriminering. Östjudar och andra invandrare i Sverige 1860–1920″ som bland annat belönades med Uppsala Universitets Geijerspris. Hans översiktsverk ”Judarnas historia i Sverige” (2021) nominerades till såväl Augustpriset som Stora fackbokspriset. Carl Henrik Carlsson är anställd vid Uppsala universitet där han sedan flera år leder högskolekursen Judarnas historia i Sverige. Han är också medgrundare av Judiska släktforskningsföreningen i Sverige och var dess förste ordförande.

Joakim Fuks är museilärare på Judiska museet, idéhistoriker samt leder filosofiska samtal.

Marcus Rist jobbar som museipedagog på Judiska museet i Stockholm. Han har en fil. kand. inom konstvetenskap och estetik från Uppsala universitet, där han skrev en uppsats om den numera rivna synagogan i Karlstad – Sveriges enda synagoga i trä. Sedan 2022 har han varit förankrad i flera delar av Judiska museets verksamhet och innehåll, men framför allt i arbetet med att förmedla det svensk-judiska kulturarvet till skolklasser, seniorgrupper och andra nyfikna besökare.

Foto: Anna Riwkin-Brick, Själagårdsgatan 19 i Gamla stan (idag Judiska museet i Stockholm) JUDF00474.

JUDISK VÄXTLÄKEKONST I TEORI OCH PRAKTIK (HYBRID)

Kursen handlar om judiska traditioner kring läkeväxter och om att identifiera och använda läkeväxter ur ett judiskt perspektiv. Kursen är uppdelad i två delar: en teoretisk del och en praktisk del. 

• Den teoretiska delen beskriver läkeväxternas historia i judendomen, deras olika användningsområden samt vem som traditionellt har använt dem. Den tar upp hur läkeväxter används inom olika judiska sammanhang och redogör för den ashkenaziska läkeväxttraditionen i Östeuropa, både ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Här beskrivs hur läkeväxter har använts för såväl medicinska som magiska syften – ofta båda samtidigt. Det redogörs för vad Baal Shem och opshprekherins var, det vill säga judiska medicinmän och -kvinnor, deras roll i samhället samt hur de använde sig av Practical Kabbalah i sitt arbete.Teoridelen inkluderar även växters plats i Toran och hur de används i judiska högtider och ceremonier. Den tar också upp örternas och den judiska magins plats i moderna judiska sammanhang.
• Den praktiska delen ger kursdeltagarna möjlighet att lära känna judiska läkeväxter som finns i Stockholmsområdet. Kursdelen går igenom växternas namn på svenska, hebreiska och jiddisch, deras egenskaper samt hur de kan tillämpas.Den praktiska delen sker både i klassrummet – där deltagarna får undervisning om växterna och tillverkar egna örtprodukter såsom teer, tinkturer och örtamuletter – och utomhus på örtvandringar, där deltagarna identifierar och plockar judiska läkeväxter som sedan används i tillverkningen av produkterna.

Kursen syftar till att ge kunskap om hur läkeväxter används inom judendomens olika grenar. Kursdeltagarna får ett perspektiv på hur den judiska historien är levande och närvarande omkring oss, bland annat genom växterna. Deltagarna får även verktyg för att använda läkeväxter i hälsofrämjande och ceremoniella syften (man bör alltid rådfråga läkare innan användning i medicinskt syfte).

Kursens upplägg

Kursen består av föreläsningar, örtvandringar och workshops (när vi tillverkar örtprodukterna).

Hälften av kurstillfällena sker på distans och hälften sker i fysiskt klassrum.

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka.

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

Kursmaterial ingår i kostnaden för denna kurs.

Om läraren

Mirjam Frydman arbetar som herbalist och tarotläsare och har studerat judisk herbalism samt kabbalistisk tarot. Hon har arbetat med ungdomar inom Judiska Församlingen i Stockholm och drev projektet “Naamas trädgård – en judisk örtagård” med syftet att lyfta fram och sprida kunskap om judiska örtläketraditioner och kvinnor ur Toran. Miriam har hållit workshops, bland annat på Paideia, om judiska örter och leder för närvarande en kurs i tarot och kabbala. Hon har även organiserat judiska kvinnocirklar där deltagarna tillsammans utforskar sina judiska rötter och stärker den judiska samhörigheten.

Tidigare har Miriam studerat film i San Francisco och Sydafrika. Hon har ett stort intresse för symbolik i olika kulturer. Hon har arbetat med ungdomar med olika typer av problematik och ser gemenskap och sammanhang som något livsviktigt. Att lyfta fram och sprida kunskap om bortglömda och mindre centrala delar av den judiska kulturen ser Miriam som ett sätt att finna likasinnade och skapa ett starkt, inkluderande och mångfacetterat community.

Foto: Paideia/Canva.