I vår tid finns ett ökat intresse för meditation och kontemplation, såsom mindfulness och andra inriktningar. Det är inte alltid känt att dessa perspektiv, övningar och traditioner också finns inom judendomen. Rötterna finner vi bland annat i hassidism och kabbalah men också i andra judiska inriktningar. Inom judendomen i vår tid ökar intresset för judisk meditation. Gudstjänster växer fram där meditativa och kontemplativa inslag är en del och det finns också retreats i judisk meditation. Intresset växer också kring hur man kan förhålla sig till judiska högtider och traditioner, bön, sång och Tora utifrån perspektiv och kvalitéer som är centrala i meditation. Stort fokus ligger på att odla vår förmåga till närvaro, innerlighet, lugn, tillit, medkänsla och visdom.

Vi utforskar hur judisk meditation kan hjälpa oss att växa som människor och att läka från de svårigheter vi möter i livet. På fortsättningsnivå läggs större betoning än tidigare på meditation i praktiken, men teoretiska perspektiv kommer också att ingå. Det tillkommer också fler inslag av att leda sig själv i närvaro, medkänsla och i olika meditationsövningar. Övningar kommer att vara både guidade, i dialog och i tystnad. Vi fördjupar oss också i att sjunga judisk meditativ sång tillsammans. För den som önskar praktisera meditation mellan kurstillfällena erbjuds stöd och vägledning.

 

Kursens upplägg

Kursupplägget består av träffar i folkhögskolans lokaler såväl som digitala meditationsträffar.

Zoom-träffarna är ett komplement till de längre tillfällena i kurslokal och det går därför inte att delta i kursen endast på distans.

6 tillfällen i folkhögskolans kurslokal:

  • Söndag 14/9 klockan 10:00-14:00
  • Söndag 5/10 på dagtid
  • Fredag 17/10 på kvällstid
  • Söndag 23/11 på dagtid
  • Lördag 8/11 på kvällstid
  • Söndag 14/12 på eftermiddag/kväll

5 meditationstillfällen på distans via Zoom:

  • Onsdag 17/9 på kvällstid
  • Onsdag 22/10 på kvällstid
  • Onsdag 5/11 på kvällstid
  • Onsdag 12/11 på kvällstid
  • Onsdag 3/12 på kvällstid

1 hybridtillfälle (både i kurslokal och på Zoom):

  • Onsdag 17/12 på kvällstid


Kursnivå

Kursen är en fortsättning på grundkurs eller fortsättningskurs i judisk meditation på Paideia folkhögskola. Det är möjligt att delta i kursen även för dig som har viss erfarenhet av annan meditation än judisk meditation. Ange förkunskaper i ansökan.

Kursmaterial

Kursmaterial ingår i kostnaden för denna kurs.

Om läraren

Suzanne Bruchfeld är psykolog, mindfulnesslärare, handledare och ledarskaps- och organisationskonsult. Hon arbetar sedan många år bland annat med mindfulnessbaserad psykoterapi och i arbetslivet med en integration av mindfulness och ledarskaps- och organisationsutveckling. Suzanne leder sedan många år mindfulnessgrupper i olika sammanhang, bland annat grupper inom psykiatrin. Hon har specialiserat sig på hur mindfulness och selfcompassion kan integreras i behandling för personer med komplex traumaproblematik. Hon är också meditationslärare i meditationspraktik förankrad i andlig tradition.

Foto: Paideia folkhögskola.

Vanliga frågor och svar

I den här kursen får du lära dig hur judar fick efternamn och när de började användas. 

Judiska efternamn är historiskt sett något ganska sent och det är också tveksamt om dessa namn är unika för judar. Några är det, andra inte. Judar har också olika slag av efternamn både språkligt och med olika ursprungliga betydelser. Du får också reda på att det finns flera myter kring hur judar fick sina efternamn. För den som är intresserad ska vi också försöka att ta reda på när din familjs efternamn började användas.

Före 1780-talet var det få askenasiska judar som hade efternamn som ärvdes i generation efter generation. Man hade patronymikon, det vill säga faderns förnamn användes som efternamn och växlade från generation till generation. Ibland hade man tillnamn efter vilket yrke man hade eller varifrån familjen var. Men dessa tillnamn växlade också från generation till generation och ibland till och med inom en generation. Sefardiska judar hade dock redan före 1600-talet börjat använda permanenta släktnamn.

Det var den österrikiske kejsaren som tvingade judar att ta permanenta släktnamn 1787. Sedan följde övriga europeiska suveräner efter som den franske kejsaren Napoleon, den ryske tsaren och olika tyska furstar och hertigar och tvingade sina underlydande judar att anta permanenta släktnamn. Först runt mitten av 1800-talet hade bruket att ha permanenta efternamn blivit regel.

Kursen ges i samarbete med Judiska Släktforskningsföreningen i Sverige.

 

Kursens upplägg

Kursupplägget består av totalt 5 kurstillfällen.

  • 4 träffar är föreläsningar som sker på distans via Zoom.
  • 1 tillfälle, det avslutande tillfället, är en längre workshop i folkhögskolans klassrum i Stockholm.

Samtliga kursdatum och tider skickas i antagningsbesked, om du blir antagen till kursen.

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka, men för den som vill söka efter sitt eget efternamns historia är viss förtrogenhet med judisk släktforskning en fördel.

Du behöver kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

Kursmaterial ingår i kostnaden för denna kurs.

Läraren kan komma att rekommendera ytterligare läsmaterial som deltagare införskaffar på egen hand. Du blir i så fall informerad om detta i antagningsbeskedet, om du blir antagen till kursen.

Om läraren

Thomas Fürth är ordförande i Judiska Släktforskningsföreningen i Sverige, docent i historia och ledamot av The International Institute for Jewish Genealogy i Jerusalem. Författare till böcker och artiklar om judisk släktforskning och judiska efternamn i svenska och internationella tidskrifter.

Foto: Från boken ”Änderungen der Familienamen der Prager Juden in Jahre 1788”.

Vanliga frågor och svar

Judendomen är en mångfacetterad och svåröverskådlig religion, men genom att följa den judiska kalendern och dess helgdagar, får man en god inblick i många av de grundläggande värderingarna och koncepten. Vi fokuserar också på de viktigaste judiska texterna, den judiska historien och hur den format det judiska folket och traditionerna. Välkommen med på en väldigt spännande resa!

Succén är inne på tionde året och sedan förra hösten i samarbete med Paideia folkhögskola! Grundkursen i judendom är till för alla åldrar, både vana och nya deltagare. Den är till för alla som vill fördjupa sina kunskaper om judendom, Torah, Talmud, historia, helger och traditioner. 

Kursen organiseras av Judiska Församlingen i Göteborg och Paideia folkhögskola.

 

 

Kursens upplägg

Kursen ges i centrala Göteborg. Adress meddelas i antagningsbesked om du erbjuds plats på kursen.

Du kan följa kursen på distans via Zoom. Distansalternativet består av att det finns en dator uppkopplad till Zoom där mötesdeltagare digitalt kan ta del av det som sker i det fysiska klassrummet. Notera att det inte är en komplett distanskurs då upplägget i första hand är anpassat för fysiskt deltagande. Ange i ansökningsformuläret hur du planerar att delta. 

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka.

Kursmaterial

Kursmaterial ingår i kostnaden för denna kurs.

Notera att extra kostnad för mat och dryck vid eventuell shabbat-middag eller andra evenemang på Judiska Församlingen i Göteborg tillkommer för dig som deltar.

Om läraren

Benjamin Gerber har i över 25 år inspirerat och engagerat människor i det judiska. Han är församlingens Maggid och andlig ledare för Masortirörelsen. Han ger bonuspoäng om man ställer frågor han inte kan svara på.

Foto: Canva/Paideia folkhögskola

Vanliga frågor och svar

Lär dig gudstjänsterna till shabbat!

Nu kommer en ny svensk siddur ut från Stockholms församling, med hebreiska, transkribering, ny översättning och kommentarer. Med utgångspunkt i den, kommer vi att studera hur shabbats gudstjänster – fredag kväll och lördag morgon – är utformade, vilka böner som läses och varför gudstjänsten är strukturerad som den är. Vi kommer även sjunga en del av bönerna och lära oss koreografin till böner som Amida och Torah-gudstjänsten.

Kursen organiseras av Judiska Församlingen i Göteborg och Paideia folkhögskola.

 

 

Kursens upplägg

Kursen ges i centrala Göteborg. Adress meddelas i antagningsbesked om du erbjuds plats på kursen.

Du kan följa kursen på distans via Zoom. Distansalternativet består av att det finns en dator uppkopplad till Zoom där mötesdeltagare digitalt kan ta del av det som sker i det fysiska klassrummet. Notera att det inte är en komplett distanskurs då upplägget i första hand är anpassat för fysiskt deltagande. Ange i ansökningsformuläret hur du planerar att delta. 

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka men det är en fördel om du har en närliggande församling med regelbundna shabbatgudstjänster, som du kan ta del av, mellan kurstillfällena.

Kursmaterial

Kursmaterial ingår i kostnaden för denna kurs.

Notera att extra kostnad för mat och dryck vid eventuell shabbat-middag eller andra evenemang på Judiska Församlingen i Göteborg tillkommer för dig som deltar.

Om läraren

Benjamin Gerber har i över 25 år inspirerat och engagerat människor i det judiska. Han är församlingens Maggid och andlig ledare för Masortirörelsen. Han ger bonuspoäng om man ställer frågor han inte kan svara på.

Foto: Judiska Församlingen i Göteborg/Canva/Paideia folkhögskola.

Vanliga frågor och svar

På denna kurs är fokus muntlig konversation. Du får på nybörjarnivå träna på att behärska språket i olika vardagssituationer tillsammans med andra. Under kursen diskuterar vi också aktuella samhällsfrågor, vardagsliv och kultur. 

Bruchim habaim – välkommen! 

Här hittar du en sammanställning över alla kurser i hebreiska som folkhögskolan erbjuder hösten 2025.



Kursens upplägg

Du förväntas vara aktiv på kurstillfällena och delta i samtal och övningar med andra deltagare. Kursens upplägg baseras på deltagarna. Det är viktigt med kontinuerlig närvaro om du erbjuds plats.

Hemuppgifter som till exempel att träna på och förbereda dialoger mellan kurstillfällena ingår i upplägget.

Förkunskaper

Du behöver ha grundläggande kunskaper i att läsa och skriva på hebreiska för att kunna ta till dig de enkla dialoger som det arbetas med i kursen. Ange förkunskaper i din ansökan.

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

Kursmaterial ingår i kostnaden för denna kurs.

Om läraren

Anat Samuelsson är född och uppvuxen i Jerusalem där hon studerade på sånglinjen vid Academy of Music och pedagogik vid David Yelin College. Hon har undervisat vuxna, ungdomar och barn i hebreiska i över 10 år. Anat har en passion för det hebreiska språket och ett särskilt intresse för hebreiskans ursprung och rötter. Anat sjunger och uppträder i diverse ensembler och studerar kabbala på Mishkan Hakavana i Israel.

Foto: Paideia/Canva.

Vanliga frågor och svar

Välkommen till en konversationskurs i jiddisch på fortsättningsnivå där vi tillsammans läser enklare texter och lyssnar på korta presentationer samt diskuterar innehållet. Kursen går igenom svåra ord såväl som ord och uttryck som härstammar från hebreiska.

Kursen ges i samarbete med Jiddischsällskapet i Stockholm.

Paideia folkhögskola erbjuder också distanskurserna Yiddish 2 (på engelska) och Yiddish 6 (på engelska) under höstterminen 2025. Se mer på respektive kurssida.

 

Förkunskaper

Kursen ges på jiddisch. Deltagare behöver ha tidigare kunskap i läsning av enklare texter, förstå lättare presentationer samt kunna föra kortare samtal på jiddisch. Du som har studerat jiddisch på Paideia folkhögskola behöver ha läst minst två terminer på nybörjarnivå (termin 1 och 2).

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

Kursmaterial ingår i kostnaden för denna kurs.

Om lärarna

Ben Auerbach är född i Stockholm 1948. Båda föräldrarna talade jiddisch så jiddisch blev som ett andra modersmål för Ben. Mormor och morfar kom från Ryssland i början av 1900-talet och de talade en ”litvish” jiddisch och likaså Bens mamma. Pappa var från Polen så Bens jiddisch blev med blandade dialekter. Ben har arbetat och bott i Israel i tre år och talar även hebreiska. Ben har varit aktiv i Jiddischsällskapet i Stockholm i mer än 20 år och deltagit på flera sätt i många olika aktiviteter. Han är också aktiv i teatergruppen Stockholm Jiddischer Teateramator’n.

Leif Freilich är född i Stockholm av polsk-judiska föräldrar med jiddisch som modersmål. Efter studier på Kungliga Tekniska Högskolan bodde Leif i Israel och forskade på Weizmann Institutet i sju år. För cirka tjugo år sen började han lära sig att läsa jiddisch. Numera är Leif aktiv i Jiddischsällskapet i Stockholm. Han ansvarar för tre jiddischcirklar i vilka man talar och läser texter på jiddisch och han driver Sällskapets Facebookgrupp. Leif har varit Sällskapets representant i Limmud och ansvarade för jiddisch-programmet 2019. Han har också varit arrangör av några sommarjiddischseminarier samt hjälpt teatergruppen Stockholms Jiddische Teateramator’n.

Foto: Motivet på bilden är målat av Jean Hessel.

Vanliga frågor och svar

Den driftige och färgstarke Aaron Isaac är en av Sveriges märkligaste invandrare någonsin. När han 1775 fick Gustav III:s tillstånd att som förste jude bo permanent i Sverige, utan att behöva konvertera till kristendomen, lade han grunden till judiskt liv i landet. I denna kurs får vi en levande skildring av Aarons långa, dramatiska och innehållsrika liv och av de miljöer han verkade i. 

Aaron Isaac föddes 1730 i en tysk småstad, Treuenbrietzen, som han lämnade i 20-årsåldern med avsikten att utbilda sig till sigillgravör i London. Han kom dock inte längre än till Mecklenburg där han etablerade sig, bildade familj och kom att stanna i över 20 år. Omfattande leveranser till svenska officerare under pommerska kriget gav honom ett visst välstånd, men efter krigsslutet gick affärerna sämre. Han beslutade sig för att resa till Sverige och söka lyckan, trots hans familjs starka motstånd.

I Sverige fick Aaron till slut tillstånd att bo kvar med bibehållande av sin religion och att grunda en församling. Han lockade till sig fler judar och arbetade sedan på olika sätt för att stärka deras rättigheter i landet. Han låg bra till hos de styrande, men mötte starkt motstånd hos andra grupper i samhället. Som fältleverantör under kriget i Finland var Aaron med om flera dramatiska händelser. En svår period för honom var när han blev frihetsberövad under flera veckor som misstänkt för förfalskningar innan han förklarades oskyldig. På ålderns höst var han bitter över vad han uppfattade som andra judars otacksamhet och fientlighet. Hans familjeliv var tragiskt; han överlevde sin hustru, alla sina syskon och till och med alla sina barn.

 

Kursens upplägg 

Kursens upplägg är att kursledaren föreläser och låter deltagarna ställa frågor. Kursen bygger på kursledarens nyutkomna bok “Aaron Isaac. Sveriges förste jude” som i sin tur bygger på ny och omfattande arkivforskning och givetvis på Aarons egna nedtecknade minnen. 

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka.

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

All kurslitteratur ingår inte i kostnaden för denna kurs. Kursdeltagare använder sig av boken:

  • Aaron Isaac. Sveriges förste jude”.

Du får mer information om kursboken, som du köper på egen hand, om du blir antagen till kursen.

Om läraren

Carl Henrik Carlsson är docent i historia vid Uppsala universitet. Han disputerade på en avhandling 2004 om statens mottagande av så kallade östjudar 1860-1920 och har därefter forskat, skrivit och undervisat om svensk-judisk historia ur olika aspekter, bland annat som lärare på Paideia folkhögskola. Han är också släktforskare och grundade 1997 Judiska släktforskningsföreningen i Sverige tillsammans med kantor Maynard Gerber. Han har skrivit åtskilliga böcker och artiklar om judisk historia och även arkivguiden “Källor till judarnas historia” i Sverige som kom ut 2022. Hans översiktsverk “Judarna historia i Sverige” nominerades 2021 till såväl Augustpriset som Stora fackbokspriset. Hans senaste bok heter “Aaron Isaac. Sveriges förste jude” (Natur & Kultur 2025).

Foto: tavla från Judiska Församlingen i Stockholm, Lithography by Carl Johan Billmark (1804-1870), Public Domain.

Vanliga frågor och svar

MATLAGNINGSWORKSHOP – GRUNDKURS I JUDISK MAT (DISTANS)

Välkommen till en grundkurs i judisk matlagning!

Denna grundkurs riktar sig främst till dig utan tidigare erfarenhet, som vill lära dig att laga judisk mat såsom exempelvis att baka challe, steka latkes och koka kycklingbuljong med kneidlach. 

Under denna kurs kommer vi att laga mat tillsammans i realtid. Samtidigt som vi tillagar och smakar så samtalar vi om matens variation, härkomst och symbolism. Vad gör mat judisk? Varför äter vi just denna mat? Vad brukar serveras vid shabbat, högtider och fester? Vad innebär uttrycken ashkenazisk, mizrahisk och sefardisk?

Det kommer att finnas gott om tid för konversation och reflektion – deltagarna medverkar till att utforma kursens gruppdynamik och diskussioner uppmuntras. Vi bryter bröd ihop i dubbel bemärkelse.

Under kursens gång kommer du att få lära dig om mat som har ursprung i olika geografiska områden och traditioner. 

Kursen ges på den digitala plattformen Zoom. Inför varje lektionstillfälle får du ett nytt recept som du sedan ska laga i ditt eget kök under lektionen. Tillsammans med kursledaren, och de andra kursdeltagarna, får du upptäcka mat med olika judiska ursprung.

Fyll i dina eventuella allergier och kostrestriktioner i din kursansökan.

Kursen ges i samarbete med Judiska Församlingen i Stockholm och Judisk Krönika.

 

Kursens upplägg

Kursen ges på den digitala plattformen Zoom. Inför varje lektionstillfälle får du ett nytt recept som du sedan ska laga i ditt eget kök under lektionen. 

Fyll i dina eventuella allergier och kostrestriktioner i din kursansökan.

Förkunskaper

Inga förkunskaper i ämnet behövs för att ansöka.

För ansökan till denna kurs behövs grundläggande datorvana och kunskaper i att använda den digitala plattformen Zoom. Skolan erbjuder Zoom-manualer och ett träningstillfälle inför kursstart.

Kursmaterial

Inför varje lektionstillfälle får du ett nytt recept som du kan laga samtidigt i ditt eget kök. Deltagare köper själva in ingredienser till matlagning.

Om läraren

Mina Szpiro är matkrönikör i tidskriften Judisk Krönika och föreläsare om judisk mat och matkultur. Hon har publicerat recept i kokböckerna ”A Little Bit Schmaltzy” (Kveller, 2024) och ”Judiska smaker och berättelser” (Studio Gabor, 2023) såväl som skrivit recept både för Chabad Stockholm och Resursbiblioteket för jiddisch och judisk kultur.

Mina beskriver sig själv som en matlagningsentusiast med fokus på det judiska köket. Hon har gått en kurs om judisk mat i New York i samarbete med TENT och The Center for Jewish History, och under pandemin både deltog hon i virtuella matlagningsworkshoppar från världens alla hörn såväl som ledde egna genom Judiska Församlingen i Stockholm. Sedan 2021 är hon kursledare i judisk matlagning på Paideia folkhögskola.

Foto: Mina Szpiro

Vanliga frågor och svar