JIDDISCHTEATER – I SVERIGE, I VÄRLDEN

Idag spelas teater på jiddisch i Stockholm, Paris, New York, Tel Aviv, Bukarest och kanske flera städer där judar och icke-judar samlas kring ”a jiddisch wort”. Varför ägnar professionella skådespelare och sångare liksom många amatörer sin tid och energi åt ett språk som nästintill försvann med Förintelsen? Uppenbarligen har jiddisch fortfarande en stark dragningskraft på både artister och publik. 

Dagens entusiaster knyter an till den storhetstid som jiddischteatern upplevde från slutet av 1800-talet och fram till andra världskriget. Teater på jiddisch spred sig snabbt över hela östra Europa. Den föddes som populär underhållning men avancerade med tiden till höga konstnärliga ambitioner med pjäser skrivna på jiddisch och översatta från världsdramatiken. Tillsammans med de miljontals emigranter från det ryska Tsarriket fick jiddischteatern fäste i Västeuropas metropoler och i Nordamerika, särskilt i New York.  Jiddisch var ett internationellt språk som möjliggjorde turnéer och gästspel över flera kontinenter. Teater var en integrerad del av den omfattande sekulära jiddischkulturen med författare, poeter, journalister och musiker som knöt an till men också frigjorde sig från den traditionella stetl-miljön. Allt detta tar vi upp i kursen, men även det som följde.

I och med Förintelsen försvann också grunden för jiddischkulturen i Europa; New Yorks jiddischteatrar blev en del av Broadway och i Israel prioriterades hebreiska som nationellt språk. Efterkrigstiden innebar nya uppgifter för en teater på jiddisch: att samla, trösta och uppmuntra de överlevande. Det svenska dramatiska amatörsällskapet, som grundades 1906, fortsatte och höll ut en generation till och 2008 bildades ett nytt sällskap: Stockholms Jiddische Teateramator’n. Ett besök av deras sjunde produktion ingår i kursen: Ett drömspel av August Strindberg.

Kursen ges i samarbete med Jiddischsällskapet i Stockholm.

Kurslitteratur
Kursmaterial ingår i avgiften för denna kurs.

Om läraren
Willmar Sauter är professor emeritus i teatervetenskap vid Stockholms universitet. Hans avhandling Theater als Widerstand (1979) behandlar ’juden’ på svenska scener under 1930- och 1940-talen. I sina publikationer har han ofta återvänt till judiska teman. Som exempel kan nämnas en uppsats i Nya judiska perspektiv (1993) om judiska teaterkonstnärer i Sverige; Sarah Bernhardts förhållande till judiska frågor i Frankrike ingår i boken The Theatrical Event (2000); Shakespeares Shylock och antisemitismen (2006) inkluderar en omfattande receptionsstudie om den venetianska köpmannens mottagande i uppsättningar i Stockholm och Berlin. Han har undervisat och föreläst om relaterade ämnen i Sverige och utomlands.

Foto: Mikaela Rhodin och Jean Hessel i Stockholms Jiddisch Teateramator’ns uppsättning av Der Inspektor (2020). Fotograf: Joel Wolfson.

ANSÖK HÄR

Kursinformation

Tider
Helgfria söndagar 15:00-17:00.

Kursstart
Söndagen 13 februari.
Kursen omfattar 7 tillfällen.

Lärare
Willmar Sauter.

Ansökan
Ansökan är öppen för alla från 16 år om inget annat anges.
Välkommen med ansökan om restplats senast den 31 december.

Antagning
Antagningsbesked skickas via e-post cirka 2 veckor före kursstart.
Vänligen kontrollera din skräppost om du saknar besked.
Klicka här för att läsa mer information om hur du söker och beslut om antagning.

Kostnader
Kostnad för kursen är 300 kr som betalas via faktura.
Information om betalning skickas i samband med välkomstbrev.
Klicka här för att läsa mer information om kostnader.

Övrigt
Kursen ges under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig.
Spridningen av covid-19 kan medföra ändringar.
Folkhögskolans profilkursverksamhet har stängt vid judiska helgdagar och på röda dagar.

Kontakt
Kursansvarig Ivana Koutnikova.
E-post: info@paideiafolkhogskola.se.

Vanliga frågor och svar
Klicka här för att läsa vanliga frågor och svar om profilkurser.

ANSÖK HÄR